4 grundläggande städprinciper

Det finns bara 4 grundläggande städprinciper som påverkar resultatet. Det är värme, kemikalier, mekanisk kraft och tid.

Om man t.ex. vill dra ned på kemikalier för en miljövänligare städning måste man kompensera genom att antingen öka värmen, den mekaniska kraften eller tiden för att nå samma resultat.

Här tipsar vi dig om hur du kan tillämpa varje faktor på ett konkret sätt för att underlätta städningen.

4 principer för att städa effektivare:

1. Värme

Att varmt vatten löser matresterna på tallriken bättre än kallt vatten vet de flesta redan om. Men detta är ofta en förbisedd princip när det kommer till städningen.

Ångtvättar fungerar på den här principen och kommer oftast med flera munstycken för olika användningsområden men lämpar sig bäst för rengöring i badrummet eller på material som inte kan bli fuktskadade eller skadade av värme.

Många typer av klister och lim, speciellt de permanenta limbindningar som inte går att lösa upp på kemisk väg lämpar sig utmärkt för ångtvättar eftersom värmen löser upp bindningen i limmet, nästan som det "smälter", och gör det enklare att skrapa bort med en rakbladsskrapa.

Vill man inte investera några hundralappar för en ångtvätt så är det näst-bästa alternativet att använda diskhandskar för att skydda händerna och så varmt vatten som möjligt när man städar.

2. Kemikalier

Rengöringsmedel fungerar på liknande princip som värme men smutsen löses upp på kemisk väg istället för värme.

När det kommer till rengöringsmedel är det viktigt att känna till att alla typer av rengöringsmedel inte är verksamma (inte har någon effekt) för olika typer av smuts.

De flesta rengöringsmedel är baserade på syror eller alkalier.

• Syror = pH under 7, sura medel, rengöringseffekten kallas frätande.
  

• Alkalier = pH över 7, basiska medel, rengöringseffekten kallas oxiderande.

När det kommer till syror (-) och alkalier (+) kan man säga att motsatserna löser upp varandra.

• Är fläcken (d.v.s. vad man spillt) surt - som t.ex. fetter och organiska fläckar, måste rengöringsmedlet vara alkaliskt (som t.ex. diskmedel) för att ha en rengöringseffekt.

• Är fläcken däremot basisk - som t.ex. kalkavlagringar, måste rengöringsmedlet vara surt för att ha en rengöringseffekt.

• Ska man städa bort både sur smuts (t.ex. fett) och basisk smuts (t.ex. kalk) städar man alltid i två separata omgångar. Oftast basiskt medel först, och sedan med surt medel, annars tar rengöringseffekten ut varandra om man skulle blanda sura och basiska rengöringsmedel.
  

Rengöringsmedel som varken är baserade på syror eller baser har oftast ett pH på 7 = Neutralt. Dessa kemikalier som används för rengöringsmedel är istället baserade på:

• Ytaktiva kemikalier - s.k. tensider, tar bort ytspänningen från vatten och gör smutsen vattenlöslig. Tensider gör alltså att icke-vattenlöslig smuts blir vattenlöslig, som t.ex. olja & fetter, istället för att flyta på ytan/stöta bort vattnet.

• Lösningsmedel - löser upp klister, stearin & färg, t.ex. aceton och annan rengöringssprit.

• Blekmedel - används sällan av miljöskäl, men kan t.ex. användas med försiktighet vid missfärgningar.

• Decinficerande medel - antimikrobiella medel, används där en extra decinficerande insats är motiverad av hygienskäl, t.ex. alkoholer, fungicider och hypoklorit.

• Avhärdningsmedel - avjoniserar hårt vatten från kalk och metalljoner, vanligast för tvättmaskinen och diskmaskinen för att undvika vit-flammiga glas.

Det verksamma ämnet i alla rengöringsmedel är alltså alltid någon av ovanstående kemikalietyper, allrengöringsmedel är dock en kombination av flera.

3. Mekanisk kraft

4. Tid

För att minimera tiden är det alltid rekommenderat att städa ofta & lite (istället för mycket och sällan).

Städar man på rutinmässig frekvens så att smutsen inte får byggas upp går det snabbare eftersom smutsen inte sitter lika hårt. Dessutom undviker man permanenta fläckar eller missfärgningar om man är snabbt framme med trasan, innan fläcken får torka in.

Det är även viktigt att städa enligt "den röda tråden" så att du inte behöver gå tillbaka och städa om redan städade områden.

För att förklara den röda tråden kan du tänka dig att en fiktiv röd tråd läggs ut där du städat, likt Hans och Gretas brödsmulor. Då ska röda tråden aldrig överlappa sig själv.

Röda tråden innebär i praktiken att man börjar städa uppifrån och ner, dammar och dammsuger bort lös smuts innan man börjar skrubba fläckar samt inte torkar torrt innan du skrubbat bort allt.

Om man gör rätt från början och städar i rätt ordning utan att hoppa över moment undviker man onödig repetition.

Tiden är även relevant för kemikalier och kallas då verkningstid. Vid tuffare fläckar eller avlagringar är det smartare att först spraya på rengöringsmedel och låta kemikalierna göra jobbet under tiden som man städar något annat.

Att det tar tid att städa kommer man dessvärre aldrig undan helt men om du använder dessa principer till din fördel så kommer du att städa effektivare och få mer gjort på mindre tid.

Och du, bäst resultat får man såklart om man kombinerar alla 4 städprinciper för att skjuta med alla puffrorna samtidigt.

Bonustips - Vill du slippa lägga din tid på att städa helt?

Gör en kostnadsfri prisförfrågan på hemstädning för att höja din livskvalité så slipper du lägga din fritid på alla tråkiga måsten.

Vill du ha fler städtips?

• Prenumerara gratis på vårt nyhetsbrev - veckans städtips, för att få fler smarta städtips som hjälper dig i vardagen.

• Så putsar du fönster som proffsen

• Tips till dig som ska anlita städfirma

• Få fler smarta städtips i vårt nyhetsbrev

facebook

twitter

linkedin

E-post